Vi hade stora förväntningar om Norge. men det vi hann se innan vi tröttnade totalt på deras krokiga och kraftigt trafikerade vägar var inte alltför spännande eller upplevelserikt. Här är i varje fall ett par kor, kossor, kreatur, rätt lika våra egna.
Sprattelvatten... eller vad de kan tänkas heta på norska.
Verkar som norrbaggen varit i farten... haha! eller så, plutten gör om gör rätt :0)
Bästa synen på våran utlandstripp.
Först skoooooog i massor... typ massaved
Sen fors, även kallad trappstegsforsen.
Många vandrar upp upp upp långt upp för att detta. Men hej, vi tar bilen! (repmånad)
Sen, stopp stanna PATRICK STANNA HELT! klick klick klick... Kan jag åka nu? Helt tyst inget svar. Jag tänker - skit hon börjar bli hungrig, måtte vi hitta mat längs vägen.
Fan, hittar vi mat blir det dyrt...
Efter två nätter i Voullerim körde vi vidare söderut. Hittade ett ställe med forsränning och passade på att få lite vildare äventyr än vägarbeten och underhållande renar. Jag och Patrick och guiden Victor satte oss i båten och gav oss iväg. Först guppade det lite härligt och avslappnande men det tog inte lång tid förrän vågorna blev högre och forsen vildare. Det kändes jätte konstigt, kändes som vågorna kom emot oss fast de i själva verket åkte ifrån oss. Efter en del vågor och valsar som nästan fått oss ur båten andades vi ut. Dumt! Rakt emot oss kommer två vågor version större, den ena klarar vi med ett nödrop men då är den andra över oss, båten stegrar och vi flyger på en millisekunt ut ur båten och ner i den kalla och vilda forsen. Moa blir snabbt räddad. Medans Patrick simmar förvirrat efter åror och sen båt och sen åror för att sedan hamna under båten, en del panik skratt får även Viktor att skratta innan han rycker upp honom. Med två åror ger vi oss i snabb takt neråt för att få fatt på det vi förlorat. Efter ett tag lugnar sig forsen igen och vi tar en kopp te medans vi i lugn takt flyter nedåt. Viktor utnämner vår lilla rutt den roligaste på länge.
Efter forsränningen satte vi oss i Tiffany igen och gav oss iväg, men vi kom inte så himla långt...
Fråmåt kvällen köpte vi kött, korv, potatissallad och lite annat smått och gott. Gjorde upp elden (tände på engångsgrillen...) och satte upp tältet, sitter strax utanför Storuman och göttar.
Första kvällen hos morbror Håkan med familj och vänner. Togs emot mycket hjärtligt och bjöds på en trevlig kväll. Moa skrattade nästan hela tiden. Hon tyckte de pratade så roligt och kom ständigt med roliga fraser. Som Jörgen som hade varit i Grekland på semester med sin fru. Berättade om att de sett en get under bilresan i bergen. Lät typ så här med bred norrlänska - joo men så står en sån där djävla getdjävel som på räcket intill väga. Måste ha varit en sån där bergsget! haha... lät rätt roligt faktiskt
Håkan :0)
Tiffany leker i vattnet.
Här är vi inne i en gammal fästning 35 meter ner i ett berg. Byggdes 1963, har 2 kanoner, va även ledningscentral, plats för 80 pers, tål en 20 kilos atombomb och byggdes för att skjuta på ryssen. Stängdes 1988. Lite kul va det när vår guide kläcker ur sig att det kostar 100 kronor/person helt utan förvarning. Slutade med att de fick nöja sig med 100 kronor totalt.
Lämnar Björkliden bakom oss och får en skymt av Lapporten precis innan avfärd.
Kraftverkens baksida... körde förbi och ibland över ett helt gäng avstängda kraftverk.
På andra sidan kraftverket.
En ren djävla idiot!!
På kvällen beslutade vi oss för en liten promenad. Lite molnigt var det tyvärr och solen syntes ej till så hilma mycket, men då och då lös den igenom molntäcket :( Men Ljust var det :)
Patrick beslutar sig för att dricka lite vildvatten, farligt värre!
Snöbollskrig i juli någon?
Här är renarna väluppfostrade och håller sig på rätt sida av vägen. Cred!
- Sen när ni kommer till polcirkeln så svänger ni vänster.
Vi tog sikte mot Abisko och Björkliden. Stannade till i Kiruna och köpte på oss lite proviant i form av öl. Vägen upp var sagolikt vacker! Mellan skurar och solsken dök regnbågar upp mellan bergen.
Hej hej!! Det blev inga bilder från Piteå. De va inte så mycket att se. Det va inte så mycket av någonting. Va in en sväng på havsbadet, mest bara för att. Sen jagade vi mat. Inte allt för många ställen som har öppet en söndag. Inte ens stadt. Men så såg vi en pizzeria som hade gott om gäster och tänkte där måste det gå att äta. MMM TROLIGT!! Moa äter det mesta, leverpastaj, sushi, räkor, aah det mesta. Men husets pasta som hon fick tog hon en tugga av för att sedan spotta ut. Sen va det bra med det. Min kababpizza gick för övrigt inte heller att äta. Fram med GPS:n och slår in donken. När vi närmar oss tycker vi donken har märkliga färger. Då helt plötsligt är det Frasse som har tagit över och kör sitt race. Moa sjönk ihop lite med tyckte det smakade okey till sist. Nedan följer ett urval av de närmare 200 bilderna som vi tog på vår övernattningsplats. För nytillkomna tittare kan man nu skriva kommentarer utan att regga sig.
Slarvig pojke leker - tappar toffeln - som hamnar i någon slags evigehetsvirvel
Far med mor kommer till undsättning...
Även Expressen skyndar till. Man kan nästan se hur fotografen klurar ut morgondagens löpsedel mellan kamerans klick klick klick...
Dadaaa!! (tv-spelsljud)
Så, nu är toffeln räddad. Så vad är historien om huvudrollsinnehavarna i dramat. Joo Far, mor, son och dotter kommer från Skåne. Far heter Albert och gifte sig igår med mor i Storforskapellet. Jag vet i varje fall att efter mitt bröllop (med Moa) hähä... så tänker inte jag riskera mitt liv framför en hysterisk dotter som gallskriker och gråter framför en Expressenfotograf. Så det så, Albert från Skåneland.
